Ni med bra minne minns kanske att jag åkte på ett rejält jäkla ryggskott i våras. Huvvaligen det var inte roligt. Efter det har ryggen aldrig blivit riktigt bra igen, men nu under hösten så har den ändå känts helt okej och jag har haft fler smärtfria dagar än smärtiga (ehh?) dagar. Prima liv!

I morse vaknade jag dock med en väldigt ond rygg. Skulle egentligen åka hem till vännen Sofia och hennes lille Emil idag, för lite kaffe, surr och bäbismys, men jag fick lov att ställa in. Supertrist. Men bara efter att ha gjort barnen i ordning och fått iväg dom till förskolan, så var jag totalt slut. Noah är inne i en period då han absolut inte vill gå till förskolan och ännu mindre vill ta på sig sina ytterkläder när det är dags att åka. “NEJ KOLAN! (förskolan) NOLA TANNA HEMMA!” skriker han och springer iväg. Alla ni som provat att klä på en 14-kilos 2-åring som enbart består av muskler och dessutom gör allt för att spjärna emot, ja ni förstår nog hur vi har det här på morgnarna just nu. Lajbans! När han sen väl är på förskolan så älskar han det och vill knappt gå hem när jag hämtar, så det är absolut inte så att han vantrivs på något sätt. Han har nog bara kommit på att mamma faktiskt inte åker till jobbet, utan hem igen… Inte lätt det där.

Sidospår!

Jaja, idag blir det hur som helst en väldigt lugn hemmadag för mig. Ska ta mig två alvedon, en lång varm dusch och sedan lägga mig på spikmattan. Förhoppningsvis gör det susen, så jag slipper känna mig och se ut som en kärring fler dagar än nödvändigt! (I vanliga fall tar jag en Ipren och en Alvedon när jag känner av ryggen och det brukar hjälpa ganska bra, men fram till tre månader efter operationen får jag inte äta Ipren och liknande tabletter tyvärr. Tycker inte alls att enbart Alvedon hjälper lika bra, men det är ju bara att gilla läget.)

Den här godingen tar jag med mig som sällskap på spikmattan!